You float like a feather
All night long I dream of the day When it comes around then it's taken away
Bara ett litet självporträtt idag.
Inte särskilt inspirerad just nu... känns som det bara går ner, ner och ner.
Är så låg och trots att ideerna flödar så finner jag ingen kraft.
Och ibland frågar jag mig varför man fortsätter försöka uppnå något egentligen. Vad ska allt ge då.
Man bränner sig bara på elden hela tiden. Allt förtroende försvinner.
Men, ska försöka rycka upp mig och ta nya tag snart.
Livet är en karusell numer. Det är bara att åka med.
Nä, ska ta mig ut i friska luften med mitt pälsmonster nu och sen kanske dagen tar en bättre vändning.
Don't Forget to Fall In Love with Yourself First
Tjohopp. Vad fort tiden går.
Snart är det jul. Årets mest speciella dag tror jag.
Massa glädje och förväntan som snurrar runt i luften överallt.
För mig handlar julen mest om barnen. Det är deras dag!
Fast egentligen blir jag mest stressad av julen.
Vill så gärna göra allt rätt och bra för alla i min omgivning. Men så är det iofs hela året...
Själv hade jag bara en önskan inför jul.
Har önskat mig det så länge och försökt jobba hårt för att få det också.
Önskar mig så mycket bara lite självkänsla.
Så skönt det skulle vara att kunna tro på sig själv istället för att vara sin egen värsta fiende i precis ALLT.
Blir så himla trött på mig själv ibland men mönster är svåra att bryta.
Tänk om det vore så enkelt att självkänslan kom inslagen i ett litet rött paket med snören runt.
Om man kunde älska sig själv bara lite, lite grann...
Let it go
Om att släppa det förflutna för att leva i nuet
Tankar
Före-och efter bilder kan ju va roliga att se.
Så här är en liten inblick i hur den svartvita bilden på mig blev till :) Det är två ursprungsbilder som jag jobbat med. Beskurit och lagt i olika lager.
Jag kan inte mycket kring redigering egentligen. Allt jag gör prövar jag mig fram.
Samma sak gäller fotograferingen. Jag är inte utbildad inom fotografering.
Allt jag kan är självlärt och jag går mest på känn.
Jag har ingen fancy utrustning utan fotar med en canon eos 60d med ett fåtal objektiv och tillbehör.
Visst finns drömmar om en fullformats kamera men man får utgå från vad man har och göra det bästa av det.
Och jag brukar tänka att minst 75% hänger på vem som håller i kameran ;)
Det finns så mycket press därute om hur saker och ting ska vara och se ut.
Jag är faktiskt en person som aldrig vänt min kappa efter vinden och kommer aldrig göra det.
Jag gör precis det jag vill och jag vill faktiskt heller inte vara en i mängden.
Särskilt inte när det gäller mina bilder och det som ska representera mig.
Jag vill bara skapa. Nå fram med budskap, få ut känslor på något sätt.
Ha roligt med mina foton och ibland också visa sorg genom dom.
Fotograferingen har hjälpt mig genom många jobbiga stunder i livet.
Det har varit en ventil och gett mig ett driv att jobba framåt.
Jag blev för snart 2år sedan utbränd pga väldigt dåliga arbetsmiljöer.
Min kropp och mitt inre hade mycket historia att bearbeta också. Allt kom det som en bomb och det blev kaos.
Fann mig sedan i en väldigt djup depression och med ångest som fick mig att skaka som ett asplöv.
Kort beskrivet så hade jag nått botten och där var det mörkt och iskallt.
Sedan dess har jag jobbat mig upp, fallit många gånger på vägen men jag har lärt mig MASSOR om MYCKET!
Tidigare i livet brukade jag teckna för att hantera en del känslor som jag annars har svårt att visa.
Numera är kameran (och mina löpardojjor som får jobba hårt :)) till hjälp.
Jag skäms inte heller för att jag har min historia, jag tror att mycket av min kreativa sida kommer just från vad jag varit med om i mitt liv.
Sen skäms jag heller inte för att skriva det här för jag tror att
minst en tredjedel av de som läser min blogg har fått känna på just depression/ångest eller liknande i någon grad.
Vare sig de själva varit drabbade eller de känner någon som har det.
Vad jag nog ville ha sagt med inlägget var nog att man ska lyssna med sina ögon lite mer.
För allt för många tittar men ser inte...
Och så ville jag nog bara få presentera mig lite mer.Ni blir fler och fler som klickar in här, gillar och skriver ibland.
Och eftersom bloggen visar en del av mitt liv tyckte jag nog att det känndes som jag ville dela med mig av de tankarna.
How are you feeling? What's going through your mind? Is that dream your dreaming hurting deep inside?
Så kan det bli när tankarna maler och man inte kan somna...
Roat mig inatt med den här bilden. Ska se om ögonen är tillräckligt trötta nu istället.
There's a cold dark corner in the back of my room, it speaks to me and says I'm coming for you.
The best things in life are unseen, thats why we close our eyes when we kiss, cry, and dream.
Always find my place among the ashes
Blood boiled in every vain, Like a flicker in every flame.
Tears streaming from my eyes,
Cause my life is built on lies.
Over powered by my fears,
So I kept quiet for many years.
Cause my life is built on lies.
Over powered by my fears,
So I kept quiet for many years.
Now I speak, for I am done being weak.
A story I will tell, awakeningthe pits of hell.
Sad eyes follow me
"How others see you is not important. How you see yourself is everything"
Modell/Foto/Redgering: Jag (Camilla Lindgren)
Take the rope to my heart and fall
I put on my daily facade but then I just end up getting hurt again
I´m letting go of the thoughts that do not make me strong
En sista bild från självporträtten jag fotade för ett tag sedan. Har varit roligt att få "freaka" ut lite grann med dessa bilder
Nu laddar jag kameran inför en ny fotografering med Sanna & Zanna. Snygga höstporträtt ska vi fota, förhoppningsvis om tid och väder funkar så blir det av i helgen
Nu laddar jag kameran inför en ny fotografering med Sanna & Zanna. Snygga höstporträtt ska vi fota, förhoppningsvis om tid och väder funkar så blir det av i helgen
Innan himlen klarnar måste allt nog först bli mörkare Jag klarar mig på så lite ljus Jag lever mitt liv utanför
You say you can´t breath this air, but you can have mine. Take mine, caus I´ll do anything for you to shine
Jag blir ju väldigt sällan nöjd med mina egna bilder, ännu mindre då det är självporträtt.
Jag är min egen värsta kritiker!
Meen, faktiskt blev jag ganska så nöjd med några av självporträtten från laxforsen.
Jag vill helst av allt väcka en känsla med mina bilder, det tror och hoppas jag att jag lyckades med nu.
Känner faktiskt trots att jag är åksjuk efter att ha åkt en riktig berg & dalbana i livet nu att
jag har massa sug efter att fota. Hoppas bara att tiden ska räcka till också
Och till nästa lilla ide behövs det ju lite rekvesita som jag måste fixa först.
Den kan bli spännande :)
Without a soul my spirit's sleeping somewhere cold. Until You find it there and lead it back home
You are good enough
Ville skapa en bild för både mig själv och alla andra som någonsin tvivlat på sig själv och sitt eget värde.
Det blev ett självporträtt i all enkelthet men kanske talar bilden ganska klart iaf.
.
Genom hålet i mitt hjärta kommer räddningen till slut.
