Don't Forget to Fall In Love with Yourself First
Tjohopp. Vad fort tiden går.
Snart är det jul. Årets mest speciella dag tror jag.
Massa glädje och förväntan som snurrar runt i luften överallt.
För mig handlar julen mest om barnen. Det är deras dag!
Fast egentligen blir jag mest stressad av julen.
Vill så gärna göra allt rätt och bra för alla i min omgivning. Men så är det iofs hela året...
Själv hade jag bara en önskan inför jul.
Har önskat mig det så länge och försökt jobba hårt för att få det också.
Önskar mig så mycket bara lite självkänsla.
Så skönt det skulle vara att kunna tro på sig själv istället för att vara sin egen värsta fiende i precis ALLT.
Blir så himla trött på mig själv ibland men mönster är svåra att bryta.
Tänk om det vore så enkelt att självkänslan kom inslagen i ett litet rött paket med snören runt.
Om man kunde älska sig själv bara lite, lite grann...
Escape
Modell: min dotter Jolin Foto/redigering: (jag) Camilla Lindgren
Let it go
Om att släppa det förflutna för att leva i nuet
Tankar
Före-och efter bilder kan ju va roliga att se.
Så här är en liten inblick i hur den svartvita bilden på mig blev till :) Det är två ursprungsbilder som jag jobbat med. Beskurit och lagt i olika lager.
Jag kan inte mycket kring redigering egentligen. Allt jag gör prövar jag mig fram.
Samma sak gäller fotograferingen. Jag är inte utbildad inom fotografering.
Allt jag kan är självlärt och jag går mest på känn.
Jag har ingen fancy utrustning utan fotar med en canon eos 60d med ett fåtal objektiv och tillbehör.
Visst finns drömmar om en fullformats kamera men man får utgå från vad man har och göra det bästa av det.
Och jag brukar tänka att minst 75% hänger på vem som håller i kameran ;)
Det finns så mycket press därute om hur saker och ting ska vara och se ut.
Jag är faktiskt en person som aldrig vänt min kappa efter vinden och kommer aldrig göra det.
Jag gör precis det jag vill och jag vill faktiskt heller inte vara en i mängden.
Särskilt inte när det gäller mina bilder och det som ska representera mig.
Jag vill bara skapa. Nå fram med budskap, få ut känslor på något sätt.
Ha roligt med mina foton och ibland också visa sorg genom dom.
Fotograferingen har hjälpt mig genom många jobbiga stunder i livet.
Det har varit en ventil och gett mig ett driv att jobba framåt.
Jag blev för snart 2år sedan utbränd pga väldigt dåliga arbetsmiljöer.
Min kropp och mitt inre hade mycket historia att bearbeta också. Allt kom det som en bomb och det blev kaos.
Fann mig sedan i en väldigt djup depression och med ångest som fick mig att skaka som ett asplöv.
Kort beskrivet så hade jag nått botten och där var det mörkt och iskallt.
Sedan dess har jag jobbat mig upp, fallit många gånger på vägen men jag har lärt mig MASSOR om MYCKET!
Tidigare i livet brukade jag teckna för att hantera en del känslor som jag annars har svårt att visa.
Numera är kameran (och mina löpardojjor som får jobba hårt :)) till hjälp.
Jag skäms inte heller för att jag har min historia, jag tror att mycket av min kreativa sida kommer just från vad jag varit med om i mitt liv.
Sen skäms jag heller inte för att skriva det här för jag tror att
minst en tredjedel av de som läser min blogg har fått känna på just depression/ångest eller liknande i någon grad.
Vare sig de själva varit drabbade eller de känner någon som har det.
Vad jag nog ville ha sagt med inlägget var nog att man ska lyssna med sina ögon lite mer.
För allt för många tittar men ser inte...
Och så ville jag nog bara få presentera mig lite mer.Ni blir fler och fler som klickar in här, gillar och skriver ibland.
Och eftersom bloggen visar en del av mitt liv tyckte jag nog att det känndes som jag ville dela med mig av de tankarna.
Crumbling
Presence
En till bild på Jolin från helgens fotande.
Fastnade lite i temat efter helgen som gått med all helgona och allt.
Själv blev jag ganska så nöjd med bilderna från kvällen.
Jag tycker ju om att göra ett avtryck i tanken på den som tittar. Jag vill kunna göra bilder som är som poesi för ögonen :)
You are someone else I am still right here
Stay with me... Let's just breathe...
For love is immortality.
Genom hålet i mitt hjärta kommer räddningen till slut.
The road goes ever on and on
Shadows
Var ute och fotade i skymningen.
Kom ut lite försent och molnen hade hunnit breda ut sig på himmlen tyvär.
Fick byta spår lite och bilderna fick en lite annan touch.
Bjuder på en försmak ikväll.
Trevlig Helg!
Happy Valentines Day
Love is like oxygen
Love is a many splendored thing
Love lift us up where we belong
All you need is Love
Silent
En helt ny kategori.
Försökte mig på lite annorlunda fotografering för mig.
Hade en tanke i huvudet som jag försökte få på bild.
Ni får själva tolka bilden som ni vill.
Var iallafall roligt att testa fota med lite annan inriktning och vinkel.
Det var en utmaning att försöka säga något med bilden. Man fick tänka och jobba lite mer.